Composia Composia
-

Tankar

Tankarnas bakgrund

Tankar tänks med hjälp av tidigare tankar - egna och oftast andras. Mina tankars bakgrund är faktahårda fundament likväl som gracilt böjbara spekulationer.

Filosofi

Myterna och andra berättelser överfördes muntligt mellan människor och generationer. Myterna räckte länge som svar på de stora frågorna om naturen, livet och levnadsreglerna. Så länge stammen eller byn var den centrala delen i en människas hela liv, hade alla stammedlemmar eller bybor samma referensram. De levde på ungefär samma sätt och hade därför liknande erfarenheter. På så sätt utvecklades en gemensam kultur. Den handlade om att lösa praktiska problem eller svara på religiösa frågor. Här kunde matematik, medicin och astronomi bidra.

Under århundradena före Kristus började människor resa och kriga. Krigets segrare koloniserade områden där människorna hade andra sätt att leva, det vill säga de hade en annan kultur. De segrandes egna myter fungerade inte i de nya sammanhangen. Det som hemma togs för givet, blev ifrågasatt och konfronterades med andra myter. På så sätt stimulerades reflektion och eftertanke.

Kunskap

Myter är berättelser. Filosofi handlar om att argumentera med bevis. Båda sätten syftar till reflektion och att förmedla kunskap.

Är kunskap möjlig? Ja, säger anhängare av dogmatismen. Nej, säger anhängare av agnosticismen. Jag vet inte, säger anhängare av skepticismen.

Hur uppkommer kunskap? Genom erfarenhet, säger anhängare empirismen. Genom förnuftet, säger anhängare av rationalismen.

Hur är verkligheten beskaffad? Verkligheten finns bara om någon observerar den, säger anhängare av realismen. Verkligheten finns även om ingen observerar den, säger anhängare av idealismen.

Vetenskapsteori

Under hela mänsklighetens historia har kunskapen varit ett verktyg i vardagen - både för ren överlevnad och för religiösa frågor. Man skaffade sig kunskap genom egna erfarenheter eller genom att lyssna och titta på andra. Det fanns litet utrymme för att producera kunskap för kunskapens egen skull.

Rationalismen uppstod under århundradena före Kristus. Logiskt tänkande och analyserande ledde till säkrare kunskap än erfarenheten.

Empirismen uppstod ungefär samtidigt. Den hävdar att all kunskap skapas ur observationer.

Både rationalismen och empirismen hade förespråkare under flera hundra år.

Eftersom kunskapen växer hela tiden, är det svårt att definiera vetenskap utifrån resultat. Det är bättre att definiera vetenskap utifrån metoder, alltså hur vi skaffar oss kunskap.

Positivism grundades av August Compte i början av 1800-talet. Han ansåg att all vetenskap utgår från matematiken. Sedan bygger den vidare på objektiva observationer utan förutfattade meningar.

Positivismen vidareutvecklades till logisk positivism där vetenskapen bygger på observerbara händelser som kan verifieras. Ur observationerna kan teorier skapas med hjälp av induktion eller deduktion. En teori är bekräftad om den kan förutsäga händelser. Kunskapen växer således hela tiden. Bahaviorism är ett exempel på positivism inom psykologin - forskaren kan bara studera beteende, inte den biologiska varelsens känsloliv.

Karl Popper ansåg i början av 1900-talet att man inte man verifiera en teori med fullständig säkerhet - kunskapen växer ju hela tiden. Däremot kan man alltid försöka falsifiera en teori. Teorier som visar sig svåra att falsifiera kan betraktas som sanning tills ny kunskap eventuellt visar att teorin är falsk, så skallad "provisorisk sanning".

Att hela tiden vara mottaglig för falsifiering och konstruktiv kritik, gör den logiska positivismen till en försvarare av det öppna samhället.

Hermeneutiken blev lösningen där positivismen hade problem, till exempel inom tolkning av litteratur. Enligt hermeneutiken behöver vetenskapsmannen ha förkunskap om författaren och dennes miljö. Därmed kan vetenskapsmannen tolka de egna observationerna i syfte att komma fram till författarens ursprungliga tanke. Hermeneutik handlar om att förstå innebörd. Tillvägagångssättet är att växla mellan att studera delarna och helheten tills en enhetlig och samstämmig tolkning framträder - den hermeneutiska cirkeln avstannar.

Paradigm inom vetenskapen är ett sätt att förklara hur kunskapen växer. Under en period förnyas kunskapen i harmoni med befintlig kunskap - normalvetenskapligt stadium. Till slut produceras dock kunskap som strider mot befintlig. Då uppstår häftig debatt i forskarvärlden där vissa forskare försvarar den "gamla" kunskapen och andra forskare påtalar fördelarna med den "nya". Om den nya kunskapen visar sig ha högt förklaringsvärde, kommer allt fler forskare att omfatta den nya kunskapen. Slutligen betraktas den som allmänt vedertagen och blir en del av kunskapsetablissemanget. Därmed har en diskontinuitet skett i kunskapsutvecklingen och paradigmskiftet fullbordas - vetenskaplig revolution.

Grundad teori handlar om att generera ny teori. Den har starka induktiva drag. Den nya teorin bygger på observationer gjorda i den egna studien. Detta synsätt passar ämnesområden som bygger på relationer mellan människor, till exemel organisationskultur och psykosocial arbetsmiljö.

Tid

Djuren vet inte vad klockan är. De vet inte ens vad tid är. De är lyckligt omedvetna om vad som stundar och om tidpunkten för när saker ska ske.

Tid fanns inte heller för de första människorna - det var ett alldeles för abstrakt begrepp.

I årtusenden klarade människorna sig utan andra tidsbegrepp än dem som naturen erbjöd. Men när organiserade samhällen började växa fram, behövde även tiden mätas och regleras. Araber och kineser kunde mäta tiden med hjälp av en jämn ström av vatten som fyllde behållare efter behållare. Soluret, som ger tiden som en skugga från en pinne, användes under antiken.

En tidig engångsklocka var det graderade stearinljuset. Timglaset uppfanns på 1200-talet, tror historikerna. Sand rinner genom ett hål och ner i en graderad behållare. Sedan vänder användaren på timglaset och förloppet upprepas.

Den mekaniska klockan är jämngammal med timglaset. Drivkraften är en pendel eller ett lod. Galileo studerade pendelrörelser i slutet på 1500-talet. Han skissade på en maskin som använde pendeln och ett balanshjul - en oro. Noggrannheten i de mekaniska klockorna ökade markant.

När urfjädern uppfanns i början av 1500-talet kunde uret göras litet. Fickuret föddes. Utvecklingen inom finmekaniken gick vidare och till slut kunde man bära klockan runt handleden.

Men hjälp av atomuren kan människan mäta tid med ofattbar precision. Vi använder atomur till och med för att definiera tid: en sekund är varaktigheten av 9 192 631 770 perioder för den strålning som svarar mot övergången mellan två nivåer i grundtillståndet av cesium-133-atomen.

Naturfolken har ofta en cirkulär tidsuppfattning som följer naturens skiftningar. För Newton var tiden linjär. Tiden flöt alltid framåt.

Einstein komplicerade tidsbegreppet och gjorde tiden beroende av betraktarens hastighet och ljushastigheten. Han lät tiden bli den fjärde dimensionen.

Det finns ett fysikaliskt fenomen som gör tidsaxelns riktning viktig - entropin. Entropin är ett uttryck för oordning. Med tiden så sprids materian i universum ut till en gles blandning utan variationer. Då är temperaturen konstant i hela universum. Termodynamikens andra sats utsäger att energi transporteras från varmare till kallare områden. Det verkar alltså som om denna lag sätter en pil på tidens linje.

System och emergens

I väte- och syreatomer finns inget som antyder att vatten har förmågan att väta. Det är en systemegenskap som uppstår när väte- och syreatomer tillsammans bildar "systemet" vatten. Egenskaper som inte går att "se" på detaljnivå, utan uppstår först på systemnivå kallas emergenta.

I vattenmolekylen finns inget som antyder människans förmåga att skratta. I ett protein finns inget som antyder "medvetande". Det är egenskaper som uppstår på systemnivån människa.

Kultur

När människor lever tillsammans behövs alltså regler som underlättar samvaron. Detta gäller inte bara i nationer eller regioner. Regler för umgänge utvecklas även i företag och organisationer.

När forskare ska analysera och mäta kulturer brukar de välja några parametrar, till exempel maktavstånd, undvikande av osäkerhet, individualism och maskulinitet.

Edgar Scheins kulturmodell består av tre nivåer:
- grundläggande antaganden
- värderingar
- beteenden och föremål

De grundläggande antagandena får man från sitt lands kultur, hemmet och skolan. De är ofta omedvetna och vi betraktar dem som självklara.
Värderingarna skapas i umgänget med familj, vänner och arbetskamrater. De kan vara både omedvetna och medvetna. Värderingarna förändras sakta med tiden.
Värderingarna kommer till uttryck i hur vi beter oss och vilka föremål vi omger oss med.